VALSPECIAL: 6 frågor om barnkultur – Göteborg

Barnteaterakademin: 6 frågor om barnkulturpolitik

Till de kulturpolitiska talespersonerna för partier i Göteborgs kommunfullmäktige

1. Vilka förändringar har du och ditt parti arbetat för under den gångna mandatperioden på området kultur för barn och ungdom? Med vilket resultat?

2. Vilka blir de viktigaste frågorna för dig och ditt parti att driva på området under kommande mandatperiod?

3. Vilka är de viktigaste faktorerna, menar du, som påverkar skolelevers tillgång till scenkonstupplevelser?

Vilka åtgärder bör under kommande mandatperiod tas för att alla barn i Göteborg ska få samma tillgång till scenkonst (och annan konst/kultur) oavsett stadsdelstillhörighet*?

*Kulturförvaltningens statistik visar att antalet scenkonstbesök för barn skiljer sig avsevärt i de olika stadsdelarna i Göteborg. För 2013 är de lägsta siffrorna 87% och 93% (SDF Angered resp. SDF Lundby Centrum), dvs inte ens ett besök per barn och år. Högst placerar sig SDF Norra Hisingen med 159% och Majorna-Linné med 136%. Siffrorna avser besök med kommunens biljettsubvention, utjämningsbidraget.

4. Den klart största andelen scenkonst för barn och unga produceras inom det fria kulturlivet.** Ändå ligger anslagen till de fria scenkonstproducenterna på en konstant låg nivå, relativt anslagen till institutionerna men också relativt allmän prisökning och lönenivåer i övriga branscher.

Knappa resurser för produktionerna, trångboddhet och – inte minst – skrala försörjningsmöjligheter sedan decennier verklighet för de professionella fria grupperna.

(För Göteborgsgrupperna gäller också att de, till skillnad från grupper i Skåne och Stockholm, inte kan få regionalt verksamhetsstöd.)

Bör, enligt ditt parti, anslagen till den fria scenkonsten i Göteborg höjas?

Vilka ytterligare åtgärder krävs för att förbättra villkoren för sektorn?

**2/3 av det totala antalet scenkonstbesök av barn/ungdom sker hos frigrupper. (Även denna siffra är baserad på scenkonstproduktioner med utjämningsbidrag.) Som institutioner räknas i kulturförvaltningens statistik: Angereds Teater, Backa Teater, Folkteatern, Stadsteatern, Göteborgs Konserthus, GöteborgsOperan, Göteborg Wind Orchestra och Frölunda Kulturhus.

 

5. Barnteaterakademin har vid ett flertal tillfällen öppnat för diskussion om kultursynen i svensk kulturpolitik. Bl a under rubriken Kultur – nytta eller mening.

För att försvara kulturens utrymme i lokala och nationella budgetar, återkommer ofta en nyttobaserad argumentation: Kultur gör oss friskare, en vital kulturinfrastruktur gagnar en orts näringsliv. Och i den nya läroplanen, LGR11, lyfts de estetiska läroprocesserna fram samtidigt som det skärs ner på de estetiska ämnena i skolan.

Vilken, menar du, är konstens roll i ett samhälle? Och vem ska sätta dess ramar?

6. Vilken är din största scenkonstupplevelse för barn/ungdom under det gångna året?

 

Vänsterpartiet, Aina Florin, andre vice ordförande i Göteborgs kulturnämnd

1. Vår största framgång har varit startandet av Frilagret i Lagerhuset, ett kulturhus för ungdomar. Det har varit en hjärtefråga för både vårt parti och vårt ungdomsförbund i många år. Äntligen är vi där och vi är väldigt positiva till den arbetsprocess som kulturförvaltningen har jobbat med för att involvera ungdomar, från planeringsstadiet fram till att driva den dagliga verksamheten. Det behöver finnas icke-kommersiella mötesplatser både lokalt i stadsdelen och centralt.

Tillsammans inom majoriteten har vi utökat stödet till det fria kulturlivet, både rent ekonomiskt och möjligheten att marknadsföra sig. Vill vi ha ett samhälle rikt på kultur så måste vi också vara beredda att betala för det. Många gånger för att få ihop ett konstprojekt eller en föreställning så bygger det på ideellt arbete, det är inte okej. För att förbättra situationen så har vi bland annat höjt ersättningen vid skolföreställningar. Vi har ökat ramen för kulturstödet som finns att ansöka genom kulturförvaltningen. Men vi har också inlett ett arbete med arbetstidsförkortning, vi är övertygade om att en arbetstidsförkortning bland annat kommer att leda till att fler får tid att besöka kulturarrangemang samt själva engagera sig kulturellt.

Vi har gjort ytterligare förstärkningar på kulturskoleområdet. Det kostar idag 200 kr per elev och termin, med en maxtaxa för familjer på 400 kr. Dessutom gratis instrumenthyra de första två åren. Med ett resultat att fler familjer i staden har råd att gå på kulturskolan. Vi har ett större intresse för kulturskolan, det är denna nya kö som vi under nästa mandatperiod ska jobba bort.

2. Vänsterpartiet vill fortsätta den ovan nämnda satsningen på det fria kulturlivet, vilket i förlängningen också innebär mer barnkultur. Vi vill också fortsätta verka för alla barns möjlighet att delta i kulturskolan och vill få bort köerna från denna. För att kulturskolan ska kunna ta nästa steg behöver det bland annat tillkomma ändamålsenliga lokaler.

3. Vi ser tre faktorer som viktiga för tillgång till scenkonstupplevelser. Den första är tillgången på scenkonst, både att det finns mycket scenkonst överhuvudtaget och den geografiska tillgången att den också når ut i stadsdelarna. Den andra är ekonomin, alla skolor ska ha möjlighet att få rum till kostnader för kultur inom sina budgetramar. Den tredje är stöttningen av barnkultursamordnarna i stadsdelarna.

Vi vill utöka resurserna till kultur som möter barnen där de bor både genom de centrala institutionerna och kulturhusen i stadsdelarna, det ger skolorna större möjlighet att få rum till kulturupplevelser både tidsmässigt och ekonomiskt.

4. Under den föregående mandatperioden har vi påbörjat en satsning på det fria kulturlivet och det är en satsning vi vill fortsätta med. Så ja, vi vill öka de kommunala anslagen. Nationellt driver vi också att minst 1% av statsbudgeten ska gå till kultursektorn vilket i förlängningen också skulle kunna komma Göteborgs fria grupper till del.

Vi vill också fortsätta stötta de fria grupperna i sitt kommunikationsarbete där redan satsningar har gjorts genom till exempel Kulturpunkten. På så sätt blir det lättare för de fria grupperna att nå ut och lättare för publiken att hitta scenkonst.

5. Konstens och kulturens plats i samhället är nödvändig i ett demokratiskt samhälle och meningsfull i sig. Att vi ska ha tillgång till konst på lika villkor borde vara en lika självklar del av välfärden som tillgången till sjukvård, skola och omsorg. Med det sagt är det förstås också bra om konsten har positiva sidoeffekter men kulturens roll ska inte vara att skapa tillväxt för tillväxtens skull.

Konstens ramar sätter naturligtvis konstnärerna själva. Politiker och tjänstemän ska alltid tillämpa principen om ”armlängds avstånd”. När det gäller frågan om vilken konst som ska tilldelas stöd måste ju förstås ändå en avvägning göras. Det är en avvägning som bör ha till uppgift att säkerställa mångfalden inom konsten och den ska också göras i tät dialog med kulturutövarna själva.

6. Jag var på BIBU i våras och såg där Clowner utan gränsers föreställning Drömställe som de utarbetat ur erfarenheter från deras arbete i flyktingläger. Fantastiskt vacker föreställning som jag blev väldigt gripen av. Överhuvudtaget var mina två dagar där en viktig påminnelse om konst och kulturs betydelse i barn och ungdomars liv.

 

Socialdemokraterna: Eva Moberg, ledamot i Göteborgs kulturnämnd

1. Ungdomens kulturhus i Lagerhuset, kultursommarjobben har fortsatt och utvecklats, El Sistema har blivit en verksamhet och inte bara några projekt, utveckling av kulturskolan, 16-åringar får biljett till scenkonstbesök….

Museerna har fortsatt uppdrag att arbeta med barn och ungdomar bl.a. med museilektionerna.

Göteborgs stads stora litteraturstipendium har delats ut för första gången till två författare varav en barn- och ungdomsförfattare.

Det nya stadsbiblioteket har fått en väl genomtänkt och spännande barn- och ungdomsavdelning. Under ombyggnationen fick biblioteket pris som Årets bibliotek – för sina nischbibliotek där Mini och Dynamo ingick och fanns på två olika museer.

Information på många språk om stadens verksamheter (kulturskola mm) är också något vi arbetat med.

Röda Sten stöttas i sitt arbete med ungdomars konstintresse med bl.a. graffiti som konstform.

Barn och ungdomsperspektivet ska finnas med inför alla beslut – det är ju inget utmärkt bara för kulturnämnden utan det finns i hela staden.

2. Tillgängligheten är viktig att arbeta med i alla dess olika former.

Fortsatt utveckling av kulturskola och El Sistema,

Kultursamordnarna behöver få lika möjligheter och förutsättningar att arbeta i stadsdelarna.

Stimulera läsning för att höja läsförmågan, läsförståelsen och läslusten.

Fortsatt stöttning av ungdomens kulturhus.

Backateaterns arbete är en förebild och viktigt för Göteborg. Flera grupper inom det fria kulturlivet arbetar också målmedvetet med scenkonst riktat mot barn och ungdom. De bör stärkas i sitt arbete.

Att stärka den kulturella infrastrukturen är ett ständigt pågående arbete och det vill vi fortsätta med.

3. Kultursamordnarna i stadsdelarna spelar en viktig roll och de bör få samma förutsättningar att arbeta med KULF och KULIS. Idag ser det olika ut i stadsdelarna.

Om möjligt ska de kunna få ett tydligare uppdrag.

Scenkonstbesöken har gått ner och där behövs stöttande insatser. Det kan vara så att vi återigen ska formulera ett prioriterat mål att alla barn och ungdomar ska få tillgång till minst ett scenkonstbesök under läsåret.

4. Vi har höjt anslagen till det fria kulturlivet och stor del av dessa anslag går till barn och unga däribland många teaterprojekt.

Kulturpunkten på Stora teatern är ytterligare en åtgärd att stödja den fria scenkonsten – en åtgärd som handlar mer om att stärka den kulturella infrastrukturen.

5. I Kulturprogrammet för Göteborg som kommunfullmäktige beslutat om, har vi medverkat till att lyfta fram kulturen som den Fjärde dimensionen jämte den sociala, ekologiska och ekonomiska. Det blir spännande för hela kommunen att jobba med det.

Följande citat från förslaget till kulturpolitisk plattform för S-Göteborg:

KULTUREN I SAMHÄLLET

Ernst Wigforss uttryck ”Nationens främsta tillgång är människornas vilja till arbete” är lika klassiskt som modernt.  Denna vilja kan leda till konstnärliga uttryck. ”Nationens främsta tillgång är människornas vilja att skapa” kunde man säga. Ibland kan viljan leda till ett konstnärskap ibland till amatörteatern. Det samlade resultatet kallar vi kultur. Kulturpolitikens uppgift är att främja denna vilja att skapa. Det leder också till intresse för andras verk. Det är yttrandefrihet och demokrati. Per-Olov Enqvist skrev om Olof Palme: ”Det var kanske inte fem strofer av Tomas Tranströmer som fick honom att brinna och handla. Det var så småningom – för jag tror insikten kom med åren men till sist var den verkligen där och då brann den verkligen – det var övertygelsen att kulturen, kulturpolitiken, konsten och konstverket, egentligen var lysande instrument och nödvändiga för att försvara det han slogs hårdast för: demokratin.”

Kulturen har stor ekonomisk betydelse. Det sägs att värdet av Europas kulturproduktion är större än värdet av industriproduktionen. Det innebär inte att all kultur kan påräkna stöd men samhället har ett ansvar för den kulturella infrastrukturen. Till detta hör bl.a. att teater, konserthus m.m. inte kan bedrivas på enbart kommersiella grunder, att avgiftsfria bibliotek är en självklarhet och att också fri konst och kultur skall ha möjligheter att utvecklas.

Med kultur och kulturpolitik associerar man oftast teater, bibliotek och liknande institutioner. Mer sällan tänker man på att studiecirkeln är kultur eller diktraderna i skrivbordslådan. Vår utgångspunkt är att kulturen finns hos var och en av oss och det är kulturpolitikens första uppgift att få kulturen att växa där. I detta perspektiv är utbildningen en viktig kulturbärare. Inom idrotten är det självklart att samhället ger stöd åt breddidrott och ungdomsverksamhet samtidigt som man stöder elitidrott.

6. Spännande fråga. Jag har sett en del föreställningar under året men det var en föreställning jag såg på Majornas stadsdelsbibliotek tillsammans med mitt barnbarn – minns inte vad föreställningen hette men jag blev varm av tilltalet, respekten för barnen och den sköna närvaron. Att få dela en berättelse tillsammans med barnbarnet blev också en fin stund för oss båda. Vi kunde prata om det efteråt, dela något gemensamt som bara var vårt – det var också viktigt.

 

Miljöpartiet: Thomas Martinsson, ordförande i Göteborgs kulturnämnd

1. Miljöpartiet har haft det politiska rotelansvaret för kultur innevarande mandatperiod, och arbetat hårt för att öka satsningarna på kulturens område. Inte minst gäller detta utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv, där vi också sagt att barnperspektivet ska gå som en röd tråd genom kulturförvaltningens olika uppdrag, i planering och genomförande av dess verksamheter. Staden har också en barnkulturkonsulent. Flera verksamheter bedriver sin ordinarie verksamhet mot barn och unga, men flera satsningar har också riktat sig direkt till målgruppen. Ett axplock av det som genomdrivits under mandatperioden följer nedan:

  • Arbetat utifrån vårt politiskt prioriterat mål om tillgängligheten till kultur ska öka
  • Arbetat utifrån inriktningen att kultur- och musikskolan ska utvecklas och vara tillgänglig för alla unga mellan 6 och 19 år (utöver ordinarie undervisning)
  • Inrättandet av Ungdomens kulturhus – Frilagret, som möjliggör att ungdomar kan förverkliga olika idéer och uttryckssätt inom kultur och konst. Arbetet inom Frilagret ska främja ungas inflytande och delaktighet i stadens konst- och kulturliv.
  • Att öka anslagen till El Sistema för att säkra verksamheten över hela staden.
  • Att det ska vara gratis hyra musikinstrument två första åren (Detta har tagits emot väl, och vi ser en stadig ökning av uthyrningen.)
  • Graffitiprojektet Röda Sten – har skapat en sk ”laglig vägg” i Göteborg tillsammans med sociala kringinsatser och bidragit till att ytterligare lyfta fram konstformen graffiti.
  • Erbjudit kultursommarjobb, som snabbt har växt i popularitet.
  • Att påbörja bygget av ett nytt kulturhus i Bergsjön.

2. I vårt kommunala handlingsprogram för 2014-2018 så vill vi bland annat:

  • Skapa flera centra för kultur i staden genom satsningar på befintliga och nya kulturhus.
  • Ha fler lagliga graffitiväggar i Göteborg.
  • Att kulturskolan ska vara gratis.
  • Utöka kulturskolan för att innefatta fler kulturella uttryck.
  • Gynna fria grupper, musiker och konstnärer bland annat genom att erbjuda fler lokaler.
  • Ha gratis inträde till de kommunala museernas basutställningar.
  • Stimulera och stödja fri kulturverksamhet, nyskapande och en mångfald av konstnärliga uttryck. Fokus ska vara på ickekommersiella verksamheter.
  • Fortsätta underlätta för dansens stärkande i Göteborg.
  • Underlätta för olika kulturella utövare att jobba uppsökande till exempel på skolor, arbetsplatser och omsorgsboende.
  • Verka för stabila och goda villkor för kulturinstitutionerna och stimulera samverkan mellan institutionerna och fristående kulturutövare
  • Verka för en möjlighet med öppen scen inom ramen för stadens kulturverksamheter, där invånare får möjligheter att framträda.
  • Att befintliga lokaler som idrottshallar mm kan användas för kulturaktiviteter.

Vi vill också bygga ut kulturskolan så att kön försvinner, att alla Göteborgs 16-åringar ska individuellt erbjudas ett scenkonstbesök under 2015 (för att också fånga dem utanför skolan) och att alla elever i förskolan från tre år, grundskolan och gymnasieskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år.

3. Miljöpartiet utökar målet för scenkonstbesök i vår budget för 2015 så att alla elever i förskolan från tre år samt grundskola och gymnasieskola ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år. Vi arbetar vidare utifrån vårt politiskt prioriterade mål att tillgängligheten till kultur ska öka. Det är oerhört viktigt alla skolelever, oavsett var i staden de bor, får likvärdig tillgång till scenkonst (och annan konst/kultur). De återredovisningar som gjorts under de senaste åren visar att besöksantalen fluktuerar både upp och ner. I en stadsdel arbetades strukturerna kring barnkulturen om, vilket kan ha påverkat besöksantalet för det året negativt. Under förra året så besökte förskola och grundskola fria grupper i högre grad än institutionerna, men vi vill gärna få upp besöken ännu mer.

Scenkonstföreställningar sker även uppsökande då de fria grupperna besöker förskolor och skolor ute i stadsdelarna. Denna uppsökande verksamhet bedöms vara väsentlig för att nå alla barn och unga. Göteborg subventionerar barn och ungas kulturupplevelser bl.a. genom att betala en del av barnens biljetter vid besök hos det fria kulturlivet (det sk utjämningsbidraget). Subventionen söks av det fria kulturlivet och betalas ut efter redovisning av antal besökande barn och unga. Biljettsubventionen får användas av barn och unga i Göteborgs Stad mellan 1 – 19 år, oavsett skolform. Taket för biljettsubventionen för barn och ungas besök på fria scener har höjts med 10 kr per besök från 2013. Den höjda ersättningen gäller även för uppsökande föreställningar. Det är viktigt att skolan är den arena där alla elever får chansen till ett scenkonstbesök eftersom långt ifrån alla unga gör så via hemmet. Därför är det i högsta grad också ett demokratiskt problem när alla barn inte får ta del av scenkonstupplevelser eller annan konst och kultur, och vi följer denna utveckling noga genom att begära kontinuerlig återredovisning av scenkonst-, skolbio- och museilektionernas och vill underlätta uppdraget gällande scenkonstbesök. Vi har också genomfört en kulturhusutredning för att stärka den lokala kulturens möjligheter i stadsdelarna, vilket vi vill fortsätta arbeta med under nästa mandatperiod.

4. Miljöpartiet ser gärna att anslagen kan höjas, vi ser att behoven är större än anslagen och vi har under mandatperioden aktivt arbetat för detta. Bland annat har vi genomdrivit höjningar av anslagen till fri konst och kultur. För 2015 finns ytterligare 10 mkr avsatta i Miljöpartiets budget, och där utöver en investering i Konstepidemin på 15 mkr.  Vi har också framhållit vikten av att det ständigt förs en dialog med det fria kulturlivet kring hur stödet ska kunna förbättras. I vårt kommunala handlingsprogram har vi också sagt att vi vill stimulera och stödja fri kulturverksamhet, nyskapande och en mångfald av konstnärliga uttryck. Fokus ska vara på icke-kommersiella verksamheter.

När det gäller att förbättra villkoren för hela sektorn så ställer vi upp på inriktningen i det upprop för scenkonsten som framfördes tidigare i år.  Med ökade anslag (som vi påbörjat), med tydliga kriterier – där det idag finns möjlighet att få stöd upp till tre år. Scenkonst till alla elever (en annan av uppropets punkter) är något vi arbetat för hela tiden – genom ett prioriterat mål och sedan ett särskilt uppdrag. I Miljöpartiets budget för 2015 utvidgas och förtydligas detta uppdrag ytterligare. Stöd till arrangörer och kulturskapare är också något vi ser behövs, och där har vi genom förstärkning av Kulturnämndens budget ökat de möjligheterna.  Sedan handlar det om att genomföra reformer gradvis, och vi är inte i hamn. Miljöpartiet vill också öka möjligheterna till fler lokaler. I vår budget för 2015, har vi dessutom ett uppdrag att utreda en ny hyresmodell för att hålla hyreskostnaderna nere för icke-kommersiella aktörer.

5. Min utgångspunkt är att – och som vi också har skrivit i vår budget för Göteborgs Stad kulturen och konsten har ett egenvärde.  Så fort vi bara pratar om kultur enbart utifrån instrumentella värden så hamnar vi fel. Kultur är, som vi också framhåller i budgeten, en mänsklig rättighet. Det är en demokratisk röst som kan provocera. En rättighet är inte i sig beroende av någon form av nyttorelation utan är ett absolut värde. Sedan kan andra positiva effekter uppstå utifrån detta som givetvis är bra. Konstens ramar, rent uttrycksmässigt, ska inte sättas av någon än konsten själv. När det gäller ekonomiskt är det som alla andra områden beroende av att få en budget att gå ihop med begränsade resurser. I den kultur som finansieras offentligt finns det vissa politiska inriktningar av hur dessa medel ska fördelas. Men jag tror det är få som tycker att kulturen har för stora anslag. Miljöpartiet har drivit igenom ökade anslag till Kulturnämnden och ett flertal centrala satsningar med en förstärkning av kulturskolan bland annat. Jag ser gärna se att kulturen som område lyfts betydligt mer i politiken generellt sett, att det offentliga samtalet lyfter konsten och kulturen med dess betydelse, villkor och förutsättningar.  Konst och kultur är helt grundläggande i samhället, det är själva grunden för det mänskliga och dess roll avgörande för samhällets utveckling.

6. Allra störst var när barn från El Sistema spelade och sjöng med Göteborgs Symfoniker, en helt fantastisk och magisk upplevelse!

 

Centerpartiet: Sofia Gustavsson, andre vice ordförande för Centerpartiet i Göteborg

1. Centerpartiet har drivit igenom att införa ”Skapande skola” i hela grundskolan. Kultur har en stor roll för att vända trenden med psykisk ohälsa bland barn och unga eftersom vi mår bra av kultur och den bidrar till lärande. Därför är det viktigt att alla barn både får tillgång till att uppleva professionell kultur i skolan, men också får möjligheten att skapa själva, vilket är precis vad den nationella satsningen ”skapande skola” innebär. Det har lett till mer motiverade och kreativa elever. Ett bra recept för ett lyckat projekt har varit en god förankring både i skolan och i lokalsamhällets kulturliv där både flera lärare och alla elever blivit involverade.

2. Centerpartiet vill utvidga ”skapande skola” till att även omfatta hela förskolan, fritidshemsverksamheten och gymnasieskolan.

Centerpartiet vill i högre grad satsa på digitalisering av böcker och möjligheten att enkelt låna e-böcker och e-ljudböcker från stadens bibliotek. Det är inte bara ett populärt och miljövänligt sätt att konsumera böcker utan underlättar också för många med funktionshinder.

För oss i Centerpartiet är det viktigt att kulturen blir tillgänglig för alla oavsett var man bor eller hur gammal man är. Kulturskolor och olika studieförbund har en viktig roll med både enskild undervisning och ensembleverksamhet för att skapa gemenskap och erbjuda ungdomar en meningsfull fritid. Därför vill vi även i fortsättningen satsa på dem.

3. Institutionerna bör i större utsträckning både åka ut till olika skolor för att spela konserter och ta emot skolklasser på besök i sin egen lokal. Dessutom bör fria mindre grupper anlitas till ”skapande skola” och genom den nära kontakten med publiken kunna inspirera och väcka kreativitet och nyfikenhet.

4. För att kunna göra kultur tillgänglig för alla, oavsett ålder, kön eller var man bor samt att kunna erbjuda en stor mångfald har både institutionerna och den fria scenkonsten en väldigt viktig roll, men förutsättningarna för framförallt den fria scenkonsten måste förbättras.

Projektstöden bör kompletteras genom ett regionalt verksamhetsstöd för att ge fria grupper möjlighet till långsiktig planering. Dessutom kan jag sakna ett verksamhetslokalstöd till fria musik- eller dramagrupper från Göteborgs stad motsvarande ateljéstödet för bildkonstnärer.

5. Kulturen har stor betydelse för ett samhälle och bidrar med mycket både för den enskilda människan och för samhället i stort. Centerpartiet vill integrera kulturen i alla politiska områden främst p.g.a. bl.a. nyttan med den kreativa nyfikenheten i skolan, de positiva effekterna av kultur i vården och vikten av att företagarens anställda mår bra både fysiskt och psykiskt. Gemenskapen som olika kulturupplevelser kan skapa är viktig för ett samhälles tolerans och kulturen har stor betydelse för människors uppfinningsrikedom och kreativitet.

6. Kulturkalaset 2014. Dels barnens kulturkalas där man bl.a. fick prova på både cirkuskonster och capoeira, men framförallt Göteborgssymfonikernas popical-konsert med Laleh där det blev en fantastisk stämning med otroligt mycket folk i olika åldrar.

 

Folkpartiet: Ann Catrine Fogelgren, ledamot i Göteborgs kulturnämnd

1. Framför allt pådrivandet av en barnkulturstrategi, för att få ett systematiskt arbete med att tidigt väcka barns och ungdomars nyfikenhet och upptäckarlust för kultur i olika former vilket dagens majoritet har avvisat.

2. Att fullfölja frågan om barnkulturstrategi; att sprida arbetet med El Sistema och att fler barn får minst ett gratis besök på någon av scenkonstinstitutionerna per år, att utveckla biblioteken till kulturcenter – attraktiva mötesplatser och att stadens museer blir kostnadsfria för besökare för att locka fler att ta del av stadens kulturutbud.

3. Något av det viktigaste är skolans förståelse för kulturens vikt för att väcka kreativitet och nyfikenhet. Kulturen kan samspela med utbildningen i olika temaområden. Det förutsätter att skolan prioriterar kulturbesök såsom scenkonstupplevelser, att kollektivtrafiken är tillgänglig och attraktiv som förflyttningsmedel och att det finns adekvata (ekonomiska) resurser både för skolan och för scenkonsten. En av de viktigaste åtgärderna för att alla ska få samma möjlighet är att kulturnämnden /kulturförvaltningen också får ansvaret för all samordning av kulturfrågorna i staden. Vi vill överföra ansvaret för lokal kultur från stadsdelarna till kulturnämnden.

4. Ja, anslagen bör höjas. Vi vill också se över hur ansökningsförfarandet går till; så att det professionaliseras med en ansökningskommitté bestående av företrädare för kulturlivet – inte av politiker. Vidare bör ett par av de viktigaste kriterierna vara att dels nå nya grupper (av kulturkonsumenter), dels nå barn och ungdomar. Även möjligheten att få bidrag för en längre period än ett år, vilket ger en bättre långsiktighet, ska genomföras. En annan åtgärd kan vara att se över behovet av ett ”fria konstens hus”, där fria grupper kan hyra in sig för repetition, eller få stöd och hjälp med administration eller vad det nu kan vara.

5. Konstens roll är svår att definiera. Vad menas med konst? Vad menas med kultur? Kulturens – och konstens – uppgift är enligt vår uppfattning trefaldig: att bevara dåtiden, att visa samtiden och att väcka nyfikenhet inför framtiden. I detta ligger många andra parametrar – yttrandefrihet, demokrati, engagemang, kreativitet… att visa på, att utveckla, att tänja gränser, att stimulera sinnena, att verka för såväl bredd som spets… Ytterst är det politiken som avgör ramarna, men för konstnärer som så önskar finns ju andra alternativ än politikens ramar att tillgå – sponsorer, egna utställningar, mecenater etc.

6. Även om jag är en stor kulturkonsument och därtill driver frågan om såväl El Sistemas utvidgning som införande av barnkulturstrategi så har jag tyvärr inte varit på några specifika barn- och ungdomsföreställningar under 2013.

 

Moderaterna: Kristina Tharing, förste vice ordförande i Göteborgs kulturnämnd

1. Vi har först och främst arbetat för att staden ska komplettera kulturstrategin med en barnkulturplan. Detta för att barnkulturen behöver ett alldeles eget dokument med fullt fokus på hur alla barn ska få tillgång till kultur. Kultur är nämligen ett fantastiskt redskap för att utmana barns kreativitet, fantasi och lust att lära. Möjligheten att få utmana och utmanas skapar relationer till miljön och omvärlden.

Vidare har vi i vårt budgetförslag samt vårt förslag till inriktningsdokument för Kulturnämnden haft fokus på barns kultur. Vi har föreslagit att Kulturskolan ska samordnas av Kulturnämnden och vi vill utreda hur en kulturskolepeng kan öka tillgången och nå fler barn. Vi vill även att Skapande skola, som numera omfattar hela grundskolan samt förskoleklasser, samordnas av Kulturnämnden. Detta då kulturnämnden har ett väl utvecklat nätverk i såväl skolor som kulturlivet.

Vi vill också se över hur utjämningsbidraget (subventionen av förskole- och skolbarns kulturbesök) kan fördelas jämnare över staden.

Alla våra förslag bygger på att alla barn i staden ska få bättre tillgång till kultur. Vi ser nämligen hur tillgången till kultur varierar stort över staden och hur beroende barnen blir av att enskilda eldsjälar finns i stadsdelen för att kulturen ska nå ut.

Vi sitter dock inte i majoritet och våra förslag röstas därför ner.

2. Moderaterna siktar på att sitta i majoritet under kommande mandatperioder och därmed få igenom de förslag vi presenterar ovan.

Den stora utmaningen ligger som sagt i att se till att alla barn, oavsett var i staden man bor, får tillgång till kultur. Det får inte heller spela någon roll vilken huvudman skolan har.

En annan utmaning är att möta den oroväckande utvecklingen där ungas läsande och läsförståelse minskar. Att kunna uttrycka sig i skrift och att ta till sig det skrivna ordet är en nödvändighet för att kunna delta i det demokratiska samtalet. Därför måste vi se till att läsandet och läsförståelsen prioriteras och uppvärderas.

3. De är ett klart problem att staden inte klarar av att ge likvärdiga möjligheter när det gäller scenkonstupplevelser. Det är dessvärre inte heller ett nytt problem eller obekant problem. Jag tror att nycklarna till detta ligger i hur utjämningsbidraget är utformat idag och hur staden använder Skapande skola.

Utjämningsbidraget måste få en jämnare fördelning över staden. Det är inte acceptabelt att det år efter år är barn från samma stadsdelar som nyttjar respektive inte nyttjar möjligheten att uppleva kultur. Det är positivt att vissa stadsdelar är mycket duktiga på att låta barnen uppleva kultur men vi måste arbeta tydligare i de stadsdelar där man missar möjligheten.

En annan faktor är att kulturen alltför ofta är beroende av eldsjälar för att nå ut. Det finns fortfarande barriärer mellan kulturen och skolan som måste brytas för att göra kulturen till en naturlig del av barns skolgång. För det är ju i skolan som man kan nå alla barn oavsett familjens kulturintresse eller bakgrund. Skapande skola har varit en viktig reform för att bryta denna barriär men vi måste, från centralt håll i kommunen, se till att Skapande skola når alla skolor. Skapande skola är ju både en möjlighet för barnen att få uppleva kultur och en möjlighet för konstskapare att nå ut till barn och unga.

4. Det viktigaste är att pengarna används till det som de avsedda för – alltså så mycket kultur som möjligt. Vi upplever att det finns medel som inte utnyttjas tillräckligt bra och där omkostnaderna är onödigt stora relaterat till de pengar som i slutändan bidrar till kulturen. Ett exempel är administrationskostnader som idag går på budgeten för kulturstöd. Men det är också möjligt att det behövs mer pengar.

Stödet till det fria kulturlivet ger förutsättningar för ett vitalt kulturliv men det ska vara transparent, förutsägbart och på lika villkor. De stöd som idag ges utan prövning i Kulturnämnden, så kallade specialdestinerade stöd, ska tas bort. Vi ser hellre att alla kan söka stöd på samma villkor.

Det behövs en generell översyn av allt kulturstöd för att säkerställa att det gör den nytta som det syftar till. I en sådan översyn är vi också beredda att omprioritera pengar från vuxenkultur till barnkultur.

5. Konstens roll är mångfacetterad. Den ska både ha förmågan att knyta samman samtidigt som den ska ha förmågan att polarisera. Konst är att se verkligheten genom någon annans glasögon och jag tycker att det är viktigt att konsten är fri. Ramarna ser jag främst i lagstiftningen.

 

Att konsten lyfts fram i olika sammanhang som en nyttogörare tror jag inte är negativt men det finns ju fler perspektiv också. Det är ju inte negativt att konsten gör oss friskare och det öppnar upp möjligheter för nya samarbeten och ny publik. Samtidigt måste konsten få ta plats på egna meriter också – som skildrare och ifrågasättare.

Kulturen har tagit större plats i Regeringens budget varje år, både i kronor och procent. Samtidigt ser vi att svenskarna blir alltmer kulturella och är redo att spendera allt mer pengar på kultur.

6. Eftersom mina barn är vuxna så blir det inte så mycket besök på scenkonstupplevelser riktade speciellt mot barn och ungdom. Däremot har jag sett Svenska Balettskolan, El Sistema, med flera, uppträda.

 

Kristdemokraterna: David Lega, kommunalråd och andre vice partiordförande

1. Vi har föreslagit i vår budget att alla barn ska erbjudas plats på kulturskola. Vi har föreslagit och fått igenom att utreda ett världslitteraturhus i Gamlestaden.

2.Det är viktigt att barn och ungdomar tidigt kommer i kontakt med kultur i skolan och att de inte enbart får lära sig att konsumera kultur, utan även ges möjlighet att skapa själva. Kultur- och musikskolan fyller en viktig funktion när det gäller att väcka barns och ungdomars intresse för kultur. Det är därför viktigt att denna verksamhet är tillgänglig för alla barn. För att fler ska få möjlighet att själva vara med och skapa ska möjligheterna att införa en kulturskolpeng utredas. En sådan peng ska kunna användas av elever för att välja kulturskola utifrån egna intressen och förutsättningar. Alla elever ska erbjudas plats i kulturskola. Dessutom tror vi att civilsamhället kan bidra med mycket i detta, exempelvis Fryshusets projekt Skapa din väg.

3. Jag tror lärarens engagemang och förutsättningar är avgörande, därför satsar vi på skolan i Göteborg och på att förbättra lärarnas förutsättningar. För att öka jämlikheten inom skolan i Göteborg vill vi ha en central grundskolenämnd.  Som jag nämnt tidigare tror jag att en kulturskolepeng vore väldigt bra. Vi vill också att konst och kultur ska göras mer tillgänglig både för den yngre och för den äldre generationen genom nytänk och modern teknik, exempelvis såsom Göteborgs Symfonikernas GSOplay-app där man kan lyssna på konserter. Vi vill också att Göteborgs museum ska tillgängliggöras på nätet genom virtuella gallerier.

4. Sverige har, vilket vi i stort sett är ensamma om i hela EU, de gångna åren ökat den statliga kulturbudgeten. Under alliansen tid i regeringsställning har kulturanslaget ökat med ca 15 procent.

Vi ska ha ett fritt och välmående musik- och kulturliv och det är något det offentliga både i form av stat, regioner och kommuner i olika delar bidrar till. Från statens sida bland annat genom olika former av riktat stöd från Kulturrådet.  Från kommunalt och regionalt håll har vi andra typer av stöd, dels genom direkt verksamhetsstöd, och dels genom kommunal musikskola, aktivitetsbidrag och sponsring av konserter och liknande.

Kristdemokraterna tror att civilsamhället kan bidra mer än idag inom detta område och vill göra mer för att skapa skattetekniska incitament för kultursponsring. I och med budgeten från i höstas så slipper kulturstiftelser betala skatt på sin avkastning, det var ett viktigt steg. Nu måste vi se hur vi kan gå vidare. Den typen av reformer är för vår del mer prioriterade än generella anslagsökningar.

5. I en god kulturpolitik ingår det att förvalta såväl det materiella som det immateriella arvet i Göteborg. Kultur ska vara tillgänglig för alla göteborgare, oavsett var i staden man bor eller vilka sociala förutsättningar man har. Kultur och konst skapar förståelse för att vi alla är unika, men att vi samtidigt har mycket gemensamt. Dock måste konsten alltid stå fri från politisk styrning.

6. Teater på Alfons-huset med syskonbarnen här i Göteborg var trevligt och nyproduktionen av Les Miserable med Ramin Karimloo på Broadway var riktigt häftigt.

 

Sverigedemokraterna: Lars Hansson, vice ordförande i SD Göteborg

1. Vi har inte något barnkulturpolitiskt program ännu. Under mandatperioden har vi fokuserat på tillgänglighet på dagis och nattis, samt på trygghetsfrågor för barn. Vi tycker att det är viktigt med kultur för barn och kommer med ett program nästa år.

2. Genom barnkulturen skall barnen få kreativitet, glädje och trygghet. Filmvisning, lekmiljöer, kurser för barn och allmän stadsplanering, är områden där vi kan skapa en bra miljö för barn.

3. Det är i första hand en budgetfråga, pengar måste avdelas för ändamålet. Vi vill avskaffa stadsdelsnämnderna, och ha en central förvaltning för skolan. Vi tycker att varje rektor ska ha egna disponibla medel för scenkonst.

4. Anslagen bör höjas något och följa inflationen. Lokaler som står tomma på kvällar och helger skall kunna prövas som att hyras ut till fria teatergrupper.

5. Konsten påverkar individen, grupper och alla. Den konst som påverkar alla och som är offentligt finansierad ska vara sund och stärkande. Politiska majoriteter ska tillsätta kulturchefer men ska undvika partipolitiska snäva kriterier. Det är sen kulturcheferna som sätter konstens ramar.

6. Jag har tyvärr inte under det senaste året haft tid och möjlighet att besöka någon scenkonst för barn.

 

Vägvalet: Marie-Louise Bergström, ledamot i partistyrelsen, Vägvalet

1. Vägvalet har inte drivit någon specifik fråga inom barnkultur. Däremot har vi lämnat motion om en Göteborgs konsertfestival – en mötesplats genom kultur och gastronomi.

2. Vårt parti vill att staden samarbetar i större utsträckning med framtagandet av aktiviteter och att mötesplatser/arenor skall öka i ungdomars närmiljö.

3. De viktigaste faktorerna är att vuxna i barn/ungdomars omvärld förstår vikten av kulturupplevelser och att det finns ekonomi till det.

Vägvalet vill avveckla stadsdelsnämnderna och inrätta en central skolförvaltning. Ansvaret för all barn och ungdomskultur överförs då från stadsdelsnämnderna till Utbildningsnämnden. Vi tror att en självständig skolförvaltning är en nödvändig förutsättning för en mer och jämlik kultur i Göteborgs skolor.

4. Ja. Bidragen skall höjas. Vägvalet anser att det satsas allt för lite pengar på barnkultur. Ett stort problem är att det finns brist på lämpliga lokaler i området. Vårt parti vill att mötesplatser/arenor skall öka i ungdomars närmiljö. Vägvalet vill att det skall uppföras ”Kulturhus” i varje stadsdel.

5. Det är viktigt att barn/ungdomar får reflektera och ifrågasätta sin omvärld. Konst inspirerar till kreativitet och stimulerar fantasin. Vilket är utvecklande för individen.

Ramarna skall sättas av medborgarna.

6. Var på den fantastiska föreställning Utopia, Backa Teatern tillsammans med en grupp ungdomar.

Kommentarer inaktiverade.