VALSPECIAL 2014: 6 frågor om barnkultur – riksdag

Barnteaterakademin: 6 frågor om barnkulturpolitik

Till de kulturpolitiska talespersonerna för riksdagspartierna

1. Vilka förändringar har du och ditt parti arbetat för under den gångna mandatperioden på området kultur för barn och ungdom? Med vilket resultat?

2. Vilka blir de viktigaste frågorna för dig och ditt parti att driva på området under kommande mandatperiod?

3. I våras lanserade Teatercentrum, Danscentrum och Teaterförbundet Upprop om den fria scenkonsten med krav på förbättrade villkor för de fria aktörerna. Den fria scenkonsten fyller en viktig funktion, inte minst vad gäller föreställningar för barn och unga. Men sektorn utarmas samtidigt på grund av sämre infrastruktur och en urholkning av de offentliga anslagen.*

 

Uppropet utgår från fem punkter: 1. Fördubbla anslagen 2. Tydliga kriterier 3. Scenkonst till alla elever 4. Stärk arrangörerna 5. Stöd kulturskaparna

 Vad ser ditt parti som de viktigaste åtgärderna för att förbättra villkoren för den fria scenkonsten?

Bör de statliga anslagen till den fria scenkonsten höjas, rentav dubbleras?

* Samtidigt som prisökningen under åren 2006-2013 har varit 10,4 % och avtalad löneökning 20,1 % (på hela arbetsmarknaden 23,4 %), har anslagen till den fria scenkonsten från Kulturrådet ökat med endast 5,4 %.

4. Skapande skola är en satsning som genomfördes av den borgerliga regeringen 2008 i syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet.

Vad ser ditt parti för effekter av Skapande Skola? Positiva/negativa?

Hur anser ni att samverkan mellan skola och kulturliv kan stärkas framöver?

Vad talar för att Skapande Skola fortsatt ska vara en fråga för Kulturdepartementet och Kulturrådet , snarare än sortera under Utbildningsdepartement och Skolverket?

5. Barnteaterakademin har vid ett flertal tillfällen öppnat för diskussion om kultursynen i svensk kulturpolitik. Bl a under rubriken Kultur – nytta eller mening.

För att försvara kulturens utrymme i lokala och nationella budgetar, återkommer ofta en nyttobaserad argumentation: Kultur gör oss friskare, en vital kulturinfrastruktur gagnar en orts näringsliv. Och i den nya läroplanen, LGR11, lyfts de estetiska läroprocesserna fram samtidigt som det skärs ner på de estetiska ämnena i skolan.

Vilken, menar du, är konstens roll i ett samhälle? Och vem ska sätta dess ramar?

6. Vilken är din största scenkonstupplevelse för barn/ungdom under det gångna året?

 

Vänsterpartiet:Lars Ohly, ledamot i riksdagens kulturutskott

1. Vår målsättning är att alla barn ska få möjlighet att pröva på olika kulturyttringar. För att uppnå detta behöver kulturskolan göras tillgänglig för alla. Dels måste kommunerna tillhandahålla en kulturskola, dels måste den vara anpassade efter olika barns behov. En annan viktig tillgänglighetsfråga är avgiften. I flera kommuner är avgifterna så höga att många familjer saknar möjlighet att betala dem. I ett första steg vill vi därför införa en maxtaxa på 300 kr per termin. På sikt vill vi att kulturskolan ska göras helt avgiftsfri. Alla barn från alla familjer, oavsett ekonomi eller social ställning, ska ges möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet.

Dessutom måste kulturens ställning stärkas i skolan, dels genom att alla elever får ta del av scenkonst, dels genom att estetiska ämnen ska vara obligatoriska hela skoltiden.

Vi har bl.a. drivit dessa frågor i riksdagen, men tyvärr har vi hittills inte fått majoritet för våra förslag.

2. Att prioritera barns och ungdomars möjlighet att själva utöva konst, teater, dans och musik i Kulturskolan. Sänk avgifterna, öka antalet pedagoger och se till att Kulturskolan finns i alla kommuner! Alla barn, från förskola till gymnasium, ska ges tillfälle att själva utöva någon eller några konstarter och självklart också möta professionell kultur inom ramen för sin utbildning. Vi vill att fler kulturskapare ska kunna leva på sitt arbete. Bild- och formkonstnärer måste få förbättrad visningsersättning och fler uppdrag i samband med ny- och ombyggnation, den fria scenkonsten och musiklivet måste få bättre resurser, tillgängligheten måste öka oavsett funktionshinder med mera.

3. Ja, anslagen måste höjas. Vi ställer upp på alla fem kraven även om vi inte kan lova att de genomförs på ett eller två år. Vi kräver också en höjning av anslagen till kultursektorn från 0,8% till 1% av statsbudgeten

4. Skapande skola når bara cirka 50 % av eleverna. Den bör upphöra som projektverksamhet och i stället läggas i skolans ordinarie verksamhet (läroplanen) och dessutom belasta skolbudgeten i stället för kulturbudgeten.

 

Vi anser att samarbetet och samverkan mellan skolan, lokala kulturinstitutioner och det fria kulturlivet ska öka, så att alla barn från förskola till gymnasium ska ha möjlighet att möta olika former av professionell kultur inom ramen för sin utbildning. Ett sätt att uppnå detta är att stärka och utveckla kulturskolan.

Vi anser att Skapande skola är en fråga för utbildningsdepartementet eftersom det är och bör vara skolans uppgift att nyttja kulturen och de kulturella verktygen i skolans hela verksamhet.

 

5. Konst och kultur är omistliga värden i ett samhälle. För att vi människor ska leva ett gott liv krävs att vi har tillgång till dans, musik, film, teater, litteratur, bildkonst och andra konstformer. Enligt regeringsformen är målet för den offentliga makten att skapa ett samhälle präglat av ”social, ekonomisk och kulturell välfärd”. Kulturpolitik handlar därför i ordets ursprungliga bemärkelse om välfärd – att vi tillsammans ska se till att vi färdas väl genom livet i det samhälle vi kan påverka.

Kultur kan vara underhållande, men konsten får aldrig reduceras enbart till sådant som är lättillgängligt och ämnat att underhålla för stunden. För att konsten ska få möjlighet att spela en större roll i samhället och våra liv måste politiken vara aktiv och skapa förutsättningar för kultur som både underhåller och roar men också provocerar, retar och upprör. Samtidigt som kulturyttringarna måste stå fria från politiska bedömningar är stora delar av kulturlivet beroende av samhällets stöd.

Ansvaret för att vi alla ska ha tillgång till högklassig och professionellt framställd kultur och möjlighet att själva utöva olika former av kultur vilar på det allmänna. Idag förminskas konsten och kulturen till varor på en marknad som endast har det värde som en köpare vill ge dem. Konst och kultur må ha allehanda positiva bieffekter men den finns för sin egen skull och behöver inte motiveras med lönsamhet, hälsofördelar eller annat.

Det talas ofta om kulturens betydelse, men i praktiken vill makthavare inte alltid betala vad det kostar att ha ett rikt, fritt och oberoende kulturliv. Kulturens roll i samhället och för samhällets utveckling är så fundamental att vi anser att det är dags att lagfästa samhällets ansvar för kulturen. I Norge finns sedan en tid en lag som befäster samhällets ansvar för kulturen. Detta har visat sig vara ett bra tillvägagångssätt för att stärka kulturens ställning. Vi anser att Sverige snarast ska följa Norges exempel i fråga om en sådan kulturlag. Dessutom verkar Vänsterpartiet för att 1 % av statsbudgeten ska gå till kultursektorn.

6. Kåldolmar och kalsipper, som bl.a. spelades på Parkteatern i Stockholm i somras.

 

Socialdemokraterna: Gunilla C Carlsson, ordförande i riksdagens kulturutskott

1. Socialdemokraterna har den gångna mandatperioden arbetat för fri entré på statliga museer, att sänka avgifterna i kultur- och musikskolan, att öka stödet till idrotts- och fritidsverksamhet och därmed möjliggöra sänkta avgifter för barn och unga, digitalisering av biografer, ökat stöd till barnfilm, ökade läsfrämjandeinsatser och krav på att alla barn ska ha tillgång till skolbibliotek. Vi föreslog också att 2012 skulle utlysas som Barnkulturår samt att Unga Klara skulle bli nationell scen för barn- och ungdomsteater. Vi var emot att estetiska ämnen skulle tas bort som kärnämnen. Under hela mandatperioden har vi ställt frågor om Skapande skola som vi inte tycker lever upp till sina mål, t.ex. når Skapande skola bara drygt 50 % av eleverna.

2. Lägre avgifter i musik- och kulturskolan; vårt vallöfte är att avsätta 50 miljoner för detta. Ökad tillgänglighet till kultur, t.ex. fri entré på statliga museer. Skapande skola måste utvärderas då insatserna når bara drygt 50 % av alla barn. Ökade insatser för läsfrämjande. Alla barn ska ha tillgång till ett skolbibliotek – lagen ska efterlevas.

3. Vi anser att insatserna för Skapande skola i högre utsträckning än idag skulle ske i samarbete med frilansande grupper inom teater och musik men också med institutioner. Vi anser att alla barn bör få möjlighet till scenkonstupplevelser inom ramen för Skapande skola. Om vi vinner valet kommer vi att se över finansieringsfrågorna.

4. Skapande skola är regeringens stora kulturpolitiska reform. Då borde de vara rejält bekymrade när satsningen bara når drygt hälften av alla barn i förskolan och grundskolan och när regeringens egen expertmyndighet, Myndigheten för kulturanalys, i sin utvärdering visar på en rad brister. Dålig lokal förankring, svårigheter att se om målen uppnås och brist på integration med skolarbetet är några av bristerna. Detta menar vi är allvarligt. Utöver myndighetens analys så vet vi att det professionella kulturlivet anser att bidraget inte lever upp till syftesformuleringarna om ökad kulturverksamhet. Inte heller har det skapats jobb för de professionellt yrkesverksamma som utlovades

Moderaterna vill gärna framhålla Skapande skola som sitt viktigaste kulturprojekt riktat mot barn, men konsekvenserna av regeringens politik riskerar att bli att det satsas mindre på barnkultur inom andra områden och att det sammantaget blir mindre barnkultur.

Ytterligare ett slag mot kulturen i skolan är att regeringen slopat de estetiska ämnena som gemensamma ämnen i gymnasiet vilket har försvagat de estetiska ämnenas ställning – ett steg i fel riktning om man verkligen vill satsa på kultur i skolan. Vi socialdemokrater vill återinföra estetiska ämnen som gymnasiegemensamma ämnen.

Vi vill också ge förutsättningar för kulturen i skolan genom att så som Myndigheten för kulturanalys föreslår förtydliga målen för Skapande skola. Vidare vill vi se bättre samverkan mellan utbildnings- och kulturpolitik på alla nivåer från departement ned till varje enskild skola, vidgade användningsmöjligheter för bidraget, bättre förutsättningar för kompetensutveckling för både skolpersonal och kulturaktörer, att fler kulturarbetare får jobb, samt att fler och fördjupade studier av Skapande skolas effekter genomförs.5.

Den borgerliga regeringen tog bort de estetiska ämnena som gemensamma ämnen i gymnasiet vilket har försvagat de estetiska ämnenas ställning – ett steg i fel riktning om man verkligen vill satsa på kultur i skolan. Vi socialdemokrater vill återinföra estetiska ämnen som gymnasiegemensamma ämnen.

Vi delar de uppfattningar avseende estetiska lärprocesser som redovisas i LGR11, vi tror att estetiska ämnen och kulturverksamhet i skolan stärker både fantasin och lärprocesser. Sverige behöver mer kreativitet, inte mindre, och det börjar i skolan.

6. Jag såg musikalen Oliver Twist i Falun i våras. En föreställning som sattes upp av Dalateatern och Dalasinfoniettan. Det var en fin föreställning, där även en del ungdomar var med i uppsättningen.

 

Miljöpartiet: Tina Ehn, ledamot i riksdagens kulturutskott

1. Miljöpartiet har arbetat för att ge barn och unga bättre tillgång till konst och kultur. Vi har t.ex. arbetat för att en nationell strategi för kulturskolan ska upprättas. Strategin ska formulera kulturskolans uppdrag och beskriva hur nationell översyn och utvärdering ska utföras. En nationell strategi ska också se över frågor som rör likvärdig kvalitet och tillgänglighet, lärarbehörighet, VFU, legitimation, eventuellt behov av tillsyn m.m.

Vi har också arbetat för de estetiska ämnena i gymnasieskolan ska stärkas. Alla elever ska ha möjlighet att läsa minst ett estetiskt ämne utan att de ska behöva använda sina individuella val för det. Vidare har vi arbetat för att konst och kultur ska finnas tillgänglig i människors närhet. Vi vill ha mer kultur i förortsområden och generellt bättre villkor för fria kulturskapare.

Vi har drivit frågan om att skolbibliotek ska ha bibliotekarier, bör skrivas in i skollagen.

2. Vi kommer att fortsätta arbeta med våra prioriteringar, d.v.s. bättre tillgång till kultur för barn och unga, och bättre möjlighet för barn och unga att själva ägna sig åt konstnärligt skapande.

Barn och ungas rätt och möjlighet till konst, kultur och estetik i utbildningen.

3. De fria kulturarbetarna måste få arbeta under rimliga villkor. Miljöpartiet vill utöka stöden till de fria kulturskaparna och att ge dem tillträde till de offentliga trygghetssystemen. Att kulturskaparna kan arbeta under rimliga ekonomiska förhållanden och åtnjuta någon form av arbetslivstrygghet är en förutsättning för att den fria kulturen ska leva.

De statliga anslagen till den fria scenkonsten bör höjas. Miljöpartiet har i vår budgetmotion anslagit pengar för att utveckla systemet med scenkonstallianser, utöka kulturstöden, utveckla trygghetssystemen för kulturskapare samt skapa ett bättre pensionssystem för scenkonstarbetare.

4.Miljöpartiet välkomnar alla kultursatsningar i skolan. Skapande skola har sina förtjänster men det behövs mer effektiva kultursatsningar i skolan. Samverkan mellan utbildningssystemet och kulturlivet måste fördjupas, så att barn och unga verkligen får del av kulturen i samhället. Dessutom behövs satsningar som ger barn och unga möjlighet att utveckla sitt eget skapande.

Det behövs politiska initiativ som möjliggör en fördjupad samverkan mellan kultur- och utbildningsdepartementet. Man kan t.ex. tänka sig en departementsöverskridande arbetsgrupp, en sådan skulle kunna skapa fungerande strukturer för att barnens estetiska utveckling ska få maximalt goda förutsättningar.

5.Konstens roll är att fördjupa demokratin och välfärden. Kulturen skänker upplevelser, stimulerar intellekt och skaparkraft, och är en viktig del av människans utveckling till en självständig och kritisk tänkande medborgare. Konstnärliga uttryck är en spegling av samhället och ger oss djupare förståelse för vår samtid och historia. Därför är det så viktigt att alla människor har tillgång till kulturen.

Kulturens ramar sätts inte av politiker, de sätts av samhällets alla aktörer tillsammans. Kulturen ska stå fri från såväl partipolitik som kommersiella intressen. Den konstnärliga friheten är inte förhandlingsbar.

6. Två av mina tre döttrar ägnar sina liv åt att dansa och att lära ut dans, jag har upplevt mycket genom deras intresse och utveckling med dansen. Och när jag för en tid sedan fick delta på en lektion som min ena dotter höll för barn, en barndansgrupp. Och när jag fick delta på en streetdance-lektion.

 

Centerpartiet: Per Lodenius, ledamot i riksdagens kulturutskott

1. Kulturpolitikens tydligaste uppdrag har varit att prioritera barn och ungdomar. Det har återspeglats i de fortsatta satsningarna på skapande skola liksom uppdraget att lyfta fram barn och ungdomar i samband med kultursamverkansmodellen. Under våren har vi också i riksdagen behandlat propositionen Med fokus på unga.

2. Att göra kulturen tillgänglig för alla barn och ungdomar är en självklar del av det offentliga uppdraget. Tillgängligheten bärs upp på tre ben. Det ska inte spela någon roll om man exempelvis har någon funktionsnedsättning, var i landet man bor eller vilken social eller ekonomisk situation man lever i. Kulturen ska finnas till för alla.

Barn och ungas möjlighet att få ta del av kultur och utveckla sina egna talanger är av största vikt för framtiden och en given politisk prioritering. Centerpartiet vill därför utvidga den framgångsrika satsningen Skapande skola till att omfatta utöver grundskolan och förskoleklassen även hela förskolan och gymnasiet. Skapande skola ger eleverna möjlighet att möta professionell kultur men även att skapa själva. En sådan satsning är betydelsefull för eleverna och skapar samtidigt arbetstillfällen för professionella kulturskapare.

3. Den fria scenkonsten fyller en mycket viktig funktion, inte minst i att den bidrar till Centerpartiets grundläggande kulturpolitiska mål – att kulturen ska vara tillgänglig för alla, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, vilken social eller ekonomisk bakgrund man har eller var i landet man bor. När budgetläget tillåter vill vi se en förstärkning av anslagen till den fria scenkonsten. Vi tror dock inte att det finns utrymme till en höjning av de statliga anslagen under den närmaste tiden.

4. Skapande ger eleverna möjlighet att möta professionell kultur men även att skapa själva. En sådan satsning är betydelsefull för de unga och skapar samtidigt arbetstillfällen för professionella musiker och andra kulturskapare. Vi skulle vilja att fler skolor utnyttjade de möjligheter som ges genom Skapande skola. Det skulle stärka samverkan mellan skola och kulturliv och ökade möjligheter för kulturskapare att försörja sig på sitt skapande. I dagsläget ser vi ingen anledning att flytta Skapande skola från Kulturdepartementet.

5. Konst, kultur och bildning är civilisationens kärna. Kulturen måste därför finnas tillgänglig för alla. Det handlar då både om att få uppleva kultur och att själv ha möjlighet att skapa. Kulturen har ett värde i sig och det ska alla ha rätt att få del av. Vi behöver konst för att leva. Vi behöver uppleva den genom alla våra sinnen, då utvecklas vi själva och tillsammans med andra. Konstens ramar ska sättas av konstnärerna i den mån de inte bryter mot lagen. Skapande frodas i frihet och det är för oss en självklarhet att värna den konstnärliga friheten.

6. The European Song Festival på Konserthuset i Stockholm.

 

Folkpartiet: Ulf Nilsson, vice ordförande i riksdagens kulturutskott

1. En viktig förändring är att vi har infört Skapande skola i hela grundskolan och förskoleklassen. Detta gör att barn och ungdomar får möjlighet att möta professionella kulturskapare.

Dessutom har de statliga kulturinstitutionerna fått i uppdrag att integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter, anslaget till den fria scenkonsten har stärkts med 10 miljoner kronor riktat mot barn och unga och de statliga museerna erbjuder fri entré för unga upp till 19 år.

Uppdraget att integrera barnperspektivet ger institutionerna förbättrade verktyg att utveckla sin verksamhet för barn och unga samtidigt som Kulturdepartementet får bättre underlag om hur institutionerna arbetar med barn och unga. Det innebär också en tydlig signal om att området är prioriterat i enlighet med de kulturpolitiska målen.

2. Att öka läsförmågan och läslusten står i fokus för oss i Folkpartiet. Att stimulera till läsning handlar om både kultur, demokrati och jämställdhet. Läsklyftorna måste minska och läsning prioriteras i alla skolans stadier. Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, som utbildade bibliotekarier ska ansvar för.

Vi vill också satsa på mer kultur till barn och unga. En viktig reform som vi eftersträvar och i ett första steg vill utreda är att skapa ett nationellt kunskapscentrum för musik- och kulturskolan.

Vi vill öka antalet fristadsförfattare och fristadsbostäder i hela landet. Andra konstarter ska också inkluderas i fristadssystemet.

3. Många musikskapare är småföretagare och regeringen har gjort många viktiga förenklingar för dem. Mot bakgrund av att nio av tio kulturarbetare har F-skattsedel är det väsentligt att de som egenföretagare nu är garanterade att under de första 24 månaderna få en sjukdomsgrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar jämförelseinkomsten. Det är viktigt att detta även omfattar småföretagare som startar mindre aktiebolag.

Det är viktigt att i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (klar januari 2015) särskilt uppmärksamma dem som inte har fast anställning eller är kombinatörer, dvs. både anställda och egenföretagare, till exempel många i musikbranschen. Man bör hitta ett system där även oregelbunden inkomst räknas in när det gäller t.ex. föräldrapenning och sjukpenning.

Folkpartiet vill bygga ut allianserna inom musik-, konst- och scenområdet. Syftet med alliansmodellen är att utveckla matchning och arbetsförmedling samt att stimulera den konstnärliga utvecklingen på området. Regeringen satsade år 2008 22 miljoner på att bygga ut musikalliansen.

Vi vill fortsätta bygga ut satsningen Skapande skola som ger elever möjlighet att möta kulturskapare. Det innebär i sin tur att kommuner anlitar tonsättare och andra konstnärer.

De nya reglerna för scenkonstpensionerna kommer dels att innebära att det finns möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år, dels att medel som frigörs genom övergången till ett nytt pensionssystem kan användas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet.

(Bör de statliga anslagen till den fria scenkonsten höjas, rentav dubbleras?) Folkpartiet vill generellt höja ambitionsnivån i kulturpolitiken, vilket också ger bättre förutsättningar att göra särskilda satsningar inom denna ram.

4. Vi tycker att Skapande skola har gett positiva effekter och vill värna satsningen. Vi vill bygga ut Skapande skola ännu mer så att det blir en naturlig del för alla elever, i alla skolor. Vi vill också utöka så att det även gäller gymnasieskolan.

Kontakten med professionella konstnärer, musiker, författare och skådespelare är inspirerande för barn och unga och kan skapa nya ingångar till kulturen.

5. Kulturens ekonomiska och samhälleliga nytta ska erkännas, men kulturpolitiken ska värna kulturens eget värde gentemot rena nyttomål. Kulturen i dess olika uttrycksformer innebär att man lär känna såväl sig själv, andra som samhället. Därför är kultur en demokratisk rättighet.

Statliga bidrag ska gå till kultur av hög kvalitet. Vad som är kvalitet ska bestämmas av expertgrupper från professionen, inte av politiker. Politiker ska finnas på armlängds avstånd från kulturen.

6. Karlsson på taket på Kungliga operan.

 

Moderaterna: Lena Adelsohn Liljeroth, sittande kulturminister

1. Vi har byggt ut vår satsning på mer kultur i skolan, ”Skapande skola”, så att den nu omfattar hela grundskolan och även förskoleklass. Vi har också arbetat med särskilda barn- och ungdomsstrategier på konst- och kulturarvsinstitutioner som verkligen lyft barnperspektivet.

2. Det finns en fråga som vi vill lyfta och prioritera framför många andra angelägna frågor. Det handlar om barns och ungas läsning. Enligt Litteraturutredningens betänkande som presenterades hösten 2012, ligger befolkningens läsvanor på en fortsatt hög nivå och det publiceras mer litteratur än någonsin. Däremot har läskunnigheten bland unga minskat under flera decennier, särskilt bland pojkar. En fjärdedel av 15-åriga pojkar har så dålig läsförståelse att de har svårt att tillgodogöra sig mer kvalificerade texter. Denna utveckling riskerar att få allvarliga återverkningar i samhällslivet och bidra till utanförskap. Bristande läsförmåga och ett litet ordförråd är ett av våra stora jämställdhetspolitiska och demokratiska problem framöver. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att alla barn ska ha en god läsförståelse, oavsett bakgrund. Förra året antog vi därför också nya nationella mål för läsande och litteratur tillsammans med nya satsningar på läsfrämjande.

3. I våra europeiska grannländer är drastiska nedskärningar i kulturpolitiken en realitet. En realitet som innebär att beslutsfattare och kulturpolitiker får debattera hur neddragningar och rationaliseringar ska genomföras, snarare än hur kulturens villkor kan förbättras. Genom Skapande skola har vi stärkt möjligheterna för alla elever att möta professionell scenkonst. Genom ansvarsfull ekonomisk politik har regeringen konsekvent genomfört en förnyelse genom Tid för kultur, samverkansmodellen, Skapande skola och en tydlig prioritering av barn och unga. I årets budget fortsatte anslagen till kulturen, likt varje tidigare år med Alliansen, att öka. Sedan går det alltid att önska mer resurser men vi har bidragit till att stärka scenkonsten och barn- och ungdomskulturens villkor.

4. Sedan 2013 omfattar Skapande skola hela grundskolan och avser såväl offentliga som fristående skolor. Satsningen uppgår till sammanlagt 173 miljoner kronor per år. Statistik från Statens kulturråd visar att 257 kommuner deltagit i satsningen och att 715 000 elever omfattas av beviljade anslag år 2013. Det finns behov av mer kunskap inom skolan om hur arbetet med kultur kan integreras i vardagsarbetet. Motsvarande behov finns också inom den konstnärliga sektorn av mer kunskap om skolans uppdrag och villkor. En viktig förutsättning för ett närmande mellan skolans och kulturlivets parter på lika villkor är en samsyn och respekt för varandras kompetenser och uppdrag. Vi ser att Skapande skola är en satsning på professionell kultur utöver de estetiska och kulturella inslag som redan finns i läroplaner och undervisning och som sorterar under Skolverket och Utbildningsdepartementet.

5. Vi har varit tydliga i de kulturpolitiska mål vi antagit. Att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Samt att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Genom att beröra och inspirera bidrar kulturen både till att stärka enskilda individer och till att utveckla samhället som helhet. Kulturen kan på så vis bidra till att sprida och förankra en humanistisk människosyn i samhället. Därutöver kan kulturen också ha positiva effekter inom många andra samhällsområden, däri ligger inte nödvändigtvis något motsatsförhållande.

6. Petras prick på Dockteatern Tittut.

 

Kristdemokraterna: Lars-Axel Nordell, ledamot i riksdagens kulturutskott

1. Vi har under mandatperioden varit med och sett till så att satsningen på Skapande skola omfattar hela grundskolan. Under 2014 fördelas 173 miljoner till skolor som genom Skapande skola får förstärkta möjligheter att låta eleverna möta kulturen, arbeta skapande och utveckla sin kreativitet.

2. Att arbeta för att vi ska fortsätta satsa på Skapande skola och bygga ut projektet så att det omfattar också förskolan.

3. Vi vill gärna öka anslagen till kulturen så snart de ekonomiska förutsättningarna för detta finns.  Det har som sagt skett en ökning av kulturanslagen, även till fria scenkonsten, vilket Sverige i stort sett är ensamma om i Europa de gånga åren. Att vi alls kunnat höja, trots lågkonjunkturen måste ses som en framgång.

4. Vi vill bygga ut satsningen på Skapande skola så att också förskolan omfattas. I många avseenden har Skapande skola varit ett framgångsprojekt även om de utvärderingar som gjorts visar att det fortfarande finns en stor utvecklingspotential. Vi tror inte att det är klokt att i det här läget flytta över ansvaret eftersom det alltid tar en viss tid att genomföra en omorganisation.  Mer än hälften av alla skolbarn påverkas idag av satsningen skapande skola, vilket är bra siffror – men vi vill diskutera hur vi kan pressa upp den siffran ytterligare.

5. Konst, litteratur, musik och andra kulturella uttryck kan hjälpa oss att få insikt i värdena, fördjupa vår förståelse för dem och leda oss fram till en rikare bild av världen, oss själva och våra medmänniskor. Kristdemokraterna tar därför avstånd från de olika postmodernistiska teoribildningar som avfärdar existensen av fasta värden, som kritiserar varje tanke på objektivitet och betraktar allt som relativt och kontextuellt.

Kosten och kulturens ramar är till sin natur flytande och ospecificerat, och man får i sammanhanget – vilket vi är dåliga på i Sverige – skilja på ramen för den konst som det offentliga bör åta sig att stödja och ramen för konst i största allmänhet.

6. Jag var med barnbarnen på Sollidens sommarteater, vilket var väldigt lyckat.

 

Sverigedemokraterna: Aron Emilsson, kulturpolitisk talesperson

1. Sverigedemokraterna har arbetat för flera förbättringar för tillgång och tillgänglighet till kultur för barn och unga under den gångna mandatperioden. Vi stödjer Skapande skola och föreslår en utveckling av reformen så att Skapande skola också omfattar förskolan. Vi ser det som positivt om barn kommer i kontakt med kultur ifrån tidig ålder. För ungdomar i högskoleålder föreslår vi ökade möjligheter till kulturarvsforskning och arkeologiska studier.

2. Satsningar för ökad tillgång till kultur för barn och unga är viktigt för oss. Utöver satsningar på Skapande skola, högre studier inom kulturarvsområdet och att tillgängliggöra kultur för barn och unga genom lässatsningar och en nationell kulturkanon, så kan en fråga att titta närmare på vara tillgången till musik-, eller kulturskola där vi ser behov av en bättre likvärdighet mellan kommunerna. En annan viktig satsning är på idrott och friluftsliv, inte minst för barn och unga.

3. Vi ser att det finns brister inom scenkonsten och inte minst att utbud och tillgång till föreställningar och delaktighet i kulturutövande för barn och unga i kulturlivet skiljer sig stort mellan olika regioner. Vi har gärna en dialog med branschen om behov och förslag till åtgärder.

4. Samverkan mellan skola och kulturliv är komplex, men kan stärkas på flera sätt. Dels kan kommunikation och utbyte förbättras mellan skolornas huvudmän (i huvudsak kommunerna) och regionerna som fått ett utökat ansvar i kulturfrågorna i samband med Kultursamverkansmodellen, dels bör skolorna erbjuda eleverna kontakt med det lokala kulturlivet i hembygden. Det kan ske genom kontakt och utbyte med kulturföreningar, hembygdsföreningar och studiebesök vid kulturhistoriskt intressanta platser. Eventuellt finns det också anledning att se över Riksutställningars möjligheter att ytterligare samverka med skolorna.

5.Kulturen och konsten har ett egenvärde och är centralt för människan oavsett nyttokalkyler. Samtidigt fyller konst och kultur en viktig funktion för identitet och sammanhållning, inom folkhälsa och i samhällsbyggnad med mera.

En viktig roll för konsten är att tillägna oss en upplevelse och dimension utöver våra rent överlevnadsmässiga, eller vardagliga.

Principen om armlängds avstånd är viktig, samtidigt är det vi beslutsfattare som i många fall sätter konstens ramar. Vi ser det som angeläget att möjliggöra god utbildning, infrastruktur och goda arbetsvillkor för kulturarbetare till exempel. Detta gäller inte minst inom offentligt finansierad konst och kultur. Samtidigt anser vi att samtidskonsten bör kunna stå något mer på egna ben än exempelvis kulturarvet.

6. Svårt att säga på rak arm, men en stor scenkonstupplevelse som inte bara gav mervärden för vuxna, utan också kunde skänka ungdomar en stor teaterupplevelse var uppsättningen av Doktor Glas, som sattes upp som enmansföreställning med Krister Henriksson.

Kommentarer inaktiverade.