Barnteaterakademins kulturutbyte med Newcastle

Live Theatres besök i Göteborg

I maj 2013 avslutades kulturutbytet med Newcastle med ett besök av Live Theatre i Göteborg. Under en kväll hos Teater Uno berättade de för en stor och initierad publik om sitt inspirerande skrivprojekt för skolbarn : ”Write Stuff”. Under det fortsatta besöket kunde vi inte bara ge våra gäster en inblick i göteborgs teaterliv för barn och unga – både dess institutioner och frigrupper, utan fick också tillfälle till fördjupade samtal om teater, barn och delaktighet.

 _______________________________________________________________

Barnteaterakademins besök i Newcastle

Den 24-27 oktober 2012 reste 6 personer från Barnteaterakademins styrgrupp, en dramatiker/handledare och tre före detta deltagare från Barnteaterakademins Dramatikerprojekt till Newcastle.  Under tre intensiva dagar träffade vi ett antal organisationer, kulturaktörer, skådespelare och unga skribenter. Förutom möten arrangerades också ett panelsamtal och en Reading.

Personliga reflektioner från några av deltagarna:

Lisa Nowotny, projektledare Barnteaterakademin:

Det var flera saker som slog mig under resan. För det första såg jag ganska snart ett mönster: organisationer där producenter använder 50 % av sin tid till att söka pengar från privata finansiärer och näringsliv, korta repetitionsperioder och en produktionstakt som är mycket högre än vår. Det var ganska nedslående. Å andra sidan – en stark vilja att genomföra projekt, drivna, professionella utövare och kreatörer som skapar fantastiska projekt för, av och med barn och unga.

Vid vårt panelsamtal deltog ett tiotal olika organisationer och där diskuterade vi olika förutsättningar för barn och ungdomsteater i Sverige och England. Att vi i Sverige ofta väljer ”svårare” ämnen än vad man gör i England.  Vi diskuterade  möjligheten för ”alla” barn att få ta del av kulturella upplevelser -  I Sverige går man på teater med sin skolklass, i England med sin familj. Vi pratade också om genus – något som inte är på agendan i England (inte bland de närvarande i alla fall). Det var ett mycket givande samtal.

Under fredagen hade vi de två största upplevelserna. Först en Reading där våra tre unga dramatiker fick delar ur sina pjäser lästa av unga skådespelare från Northern Stage. Readingen gick fantastiskt bra och samtalet efteråt var intressant. Texterna landade bra hos publiken och översättningen, som Samuel Ek gjort, fick mycket beröm. Efteråt fortsatte vi prata med skådespelarna och med unga skribenter från New Writing Norths projekt Cocoo Young Writers.

Efter Readingen begav vi oss till Live Theatre, en av tre stora institutioner i Newcastle. Där fick vi en rundtur och en presentation av ett otroligt ambitiöst dramatikerprojekt för barn och unga. Resultatet av projektet – där man arbetar med en skolklass för att handleda elever i att skriva dramatiska texter såg vi på kvällen: I´m just saying – sex pjäser skrivna av 13- åringar. Det var galen fantasi, bråddjupa tankar, oro inför familjens ekonomi och framtid, längtan efter att förvärkliga drömmar och en vass humor. Vi var alla imponerade över hur avancerade texterna som skapats var. Inspirerande!

Resan gav Barnteaterakademin inspiration och idéer till en mängd olika projekt och tankar om hur vi kan arbeta vidare med utbytet mellan våra respektiver regioner.  Själv är jag fortfarande sprickfärdig av stolthet över Andrea, Anna och Johanna och deras underbara, intelligenta och roliga texter som lästes av fruktansvärt talangfulla unga skådespelare. Den upplevelsen slår ganska mycket, faktiskt.

Jonathan Lehtonen, dramatiker samt dramaturg och handledare för Dramatikerprojektet: 

Hela resan var för mig viktig ur flera aspekter. Dels för att få en bredare bild av teater i England, främst barnteater, att få syn på politisk styrning kring barnteater både i England och Sverige, genom alla intressanta möten. Genom dessa möten har jag också haft tillfälle att skapa personliga kontakter både här och där, vilket alltid är trevligt då det kommer till en icke stagnerande diskussion och möjliga framtida projekt.

Jag har ingenting negativt att säga om vare sig resan eller upplägget. Tvärtom hann vi med väldigt mycket på kort tid. Att hinna träffa så pass många och få lite varierande tankar kring teater och dess styrning gjorde resan väl värd. Däremot har jag en hel del åsikter om politik då det kommer till teater där och farhågor om hur det kan komma att se ut här. Det är åsikter som inte har med värdet av resan att göra, åsikter som gett mig en rikare, större uppfattning av helheten i min bransch.

Men främst är jag mycket nöjd över hur förra årets ”Dramatikerprojektet” fick ett värdigt och viktigt avslut och kan med övertygelse påstå att vi genom det förra projektet hittat minst två unga skrivande i vårt sökande efter nya röster för scen. Att höra deras texter läsas på Northern Stage gjorde mig väldigt stolt i min före detta kostym som mentor och handledare.

Lisa Lindén, dramaturg och handledare för Dramatikerprojektet, Barnteaterakademins styrgrupp:

Resan till New Castle kan ses ur många perspektiv som väldigt lyckad tänker jag.

Styrgruppen fick ny information om till exempel situationen med de ekonomiska neddragningarna i England. Vi kunde se och höra hur det påverkar de verksamma och vi fick också en reell inblick i hur politiken får direkta konsekvenser för Arts Council med personalnedragningar och hur det kommer påverka deras verksamhet. Men också för utövarna. De här insikterna tror jag gjorde oss, i alla fall mig, mer medveten om hur viktigt det är att argumentera för och försvara offentligt finansieras barnteater och kultur för barn och vuxna. Men inte minst för barn, då det också blev solklart att England arbetar mycket mer mot en privat målgrupp av barn i jämförelse med Sverige och att det utestänger väldigt många barn från teatern. Jag tror resan gör att vi bli vassare på att formulera oss om varför det behövs offentligt finansierad kultur.

För våra tre dramatiker har hela Dramatikerprojektet varit en resa. Jag minns de första träffarna där de var väldigt blyga och inte alls så vana att formulera sina tankar i tal, eller inte alla gånger i skrift heller. Hur vi fick lirka, och handleda för att få dem att våga tro på sin egen röst. När de presenterade sina texter och också fick höra dem på engelska av skådespelare så var det tydligt att de hade växt och också växte under själva dagarna i England. För dem på ett personligt plan tror jag verkligen att det var stort, att vi trodde på dem och att de fick så mycket positiv respons från åhörarna under läsningen. Representanter för Northen Stage talade också om att det var lite ont om material som var djärva för barn i England och där tror jag också att våra texter fyllde en plats. Alla tre texterna är rakt på och diskuterar mitt i där unga människor befinner sig. Jag hoppas att vi kan få möjlighet att översätta hela texterna och även flera av de andras alster till dess att en delegation från England kommer till Sverige. Kanske kan vi bidra till att någon mer av texterna kommer att sättas upp utomlands. Vi har kommit till en del av vår måluppfyllelse där – att stimulera produktion av nyskriven dramatik för barn och unga.

För mig personligen var jag inspirerad, om än lite nedslagen också efter besöket på Seven Stories. Att det kom fram att vart tredje hem i England saknar böcker. Det kan bli så här också och personligen vill jag försöka finna projekt och arbeten som också bidrar till ett ökande, inte bara skrivande, men också läsande för barn.

Johanna Svalbacke, deltagare Dramatikerprojektet:

Det var mycket att ta in i Newcastle, mycket som fann mig, slog mig, och jag missade en del som sades, engelskan, men jag kanske fattade andra saker, och inte fattade. Det var kul. Jag sa inte så mycket men fick många bilder. Lyssnade på engagerade teaterpersoner, glodde på teater, teatrar, Northern stage.

Läsningarna på fredagen var fantastiska, gjorde sig bra på språket ur ungas munnar. En idé åt framtiden för er som främjar nyskriven dramatik skulle kunna vara att gå ett steg längre i formen readings. Jag menar att man kan repetera och göra en enkel show av det, en liten tolkning, uppläsningar av text med t ex musik och kanske rörelse? Under resan fick jag en klarare bild av Barnteaterakademins arbete. Hur den typen av arbete ser ut och i och utanför Sverige.

Och verkligen, jag älskade Verkligen hur de gjorde verklighet av tolvåringarnas texter! Det var otroligt att se, det gav hopp, skrivsug, självklart måste det finnas ett seriöst samarbete mellan barn och professionella!

Jag har haft en fågel på hjärnan länge nu att livet är en pjäs, tha play. Att jag lever och känner i research för att kunna berätta om det. Betraktar mig själv och andra i tusentals karaktärer/person. Ibland mer ytligt om vissa människor som bara en enda karaktär vilket är orättvist eftersom alla människor är mer än så. Karaktärer är inte oändliga men det tycker jag att människor är. Och detta är väl inget jag brukar tänka i det innevarande sociala ögonblicket men det är något jag tänker i eftertanken. Vart vill jag komma? Jag vet verkligen inte. Newcastle. Allting är upplevelser värda att lagra och hamstra i kinder och mellan tårna för även om det i slutändan bara förblir detaljer till ett helhetsintryck så måste jag se det som värdefullt.

 Lars-Eric Brossner, regissör på Folkteatern: 

En ruffig stad som lever under press, men där människorna är väldigt vänliga och sprudlande av energi och ideér trots allt. Men när administrationen ägnar 50% av sin arbetstid att göra ”fundraising” och kraftiga nedskärningar väntar runt hörnet kan man fråga sig hur länge energin räcker.

Väldigt ambitiösa utbildningsprogram för barn och unga som skulle kunna anpassas efter svenska förhållanden.

Man får en känsla av att den ekonomiska verkligheten som kulturen lever i Newcastle är på väg hit …

Staffan Nattsén, skådespelare och dramatiker på Teater UNO:

Hemkommen från ett tredagarsutbyte med teaterkollegor i Newcastle kan jag konstatera att det var en mycket inspirerande upplevelse. Dels att på plats ta del av tankar kring det konstnärliga arbetet men också att få vara med om den praktiska tillämpningen i form av teaterföreställningar, men också hur de involverade barn och unga utifrån en djup professionell kunskap om praktiskt teaterarbete. Det var också intressant att få inblick i olika organisationer, deras struktur och hur de presenterade sig och målen med sin verksamhet.

När man kommer utifrån ser man vilken betydelse kulturarbetet har i förhållande till barn och unga, speciellt i en region där de ekonomiska förhållandena är bistra och där kulturen får en samhällsbärande roll. Det blir också väldigt tydligt hur betydelsefull den kulturella infrastrukturen och de olika kulturella aktörerna är för att kunna spela denna roll. I en tid av omställning blir detta arbete avgörande – och att resurser finns för detta – för samhällsutvecklingen framöver, detta gäller såväl i Newcastle som i Västra Götalandsregionen.

Andrea Jensen, deltagare Dramatikerprojektet:

För det första var resan väldigt rolig. Det var väldigt spännande att se allt som pågår i Newcastle, men det var väldigt mycket att ta in! Måste ju säga att det inte hade vart fel med ett lite mindre tight schema, så man inte behövde slänga i sig maten och sånt.

Att få träffa de unga skådespelarna var otroligt roligt enligt mig. Att få min text uppläst på engelska kändes väldigt bra. Har nu fått lust att skriva mer och tänker försöka skriva något till ”Northern Chaos” killarna som jag har kontakt med.

På grund av min nuvarande utbildning så tyckte jag det var väldigt intressant att se Seven Stories och prata om skolan i england. Såg ju både likheter och skillnader med Sverige.

Panelsamtalet var trevligt och det hade vart kul med mer sånt, inte bara få höra om vad alla gör utan diskutera vad man tycker. Jag tyckte om att vi träffade så många olika människor och också att vi var en rätt blandad grupp. Skillnaden i yrken, ålder och så gjorde ju att diskutionerna blev djupare.

Roligast var nog att få se ”I’m just saying” på Live Theatre. Underbart! Otroligt roligt att få se pjäser skriva av så unga människor. Grät av skratt under ”Chewbacca stole my wife” och ”Super copper”.

Det jag känner att jag fått med mig är mer tankar om kultur för barn och unga, och en vilja att försöka mig på att skriva mer.

Och det känns otroligt gött!

 _______________________________________________________________

Barnteaterakademins kulturutbyte med Newcastle 24-27 oktober 2012; kontakter, organisationer, möten:

Erica Whyman CEO & Kylie Lloyd, director of Communication på Northern Stage. Presentation om Northern Stage.
http://www.northernstage.co.uk

Miranda Thain, CEO på Theatre Hulaballoo och Take Off Festival . Presentation om producenthuset Hullaballoo samt den årliga barnfestivalen Take Off festival.
www.theatrehullabaloo.org.uk

Rachel Adam, festivalgeneral på  barn och ungdomsfestivalen Juice Festival  - Presentation om festivalen som hyllar barn och ungas kreativitet. Hur de arbetat med infrastrukturen för samarbeten inom regionen samt barns och ungas delaktighet vid festivalen. 
http://www.newcastlegateshead.com/juice-home

Laura Brewis och Anna Disley från New Writing North
En ”agency” för skrivande i alla former. Utvecklingsprogram för unga, prisutdelningar, mentorprogram, litteraturevents och i viss mån producerade verksamhet. De presenterade även projektet Cocoo Young Writers.  
www.newwritingnorth.com  www.cuckooquarterly.com

Kate Edwards, CEO på Seven Stories. Seven Stories är ett hus med verksamhet för att uppmuntra och utveckla barns läsande. 
www.sevenstories.org.uk

Christine Chambers – Arts Council, North East England.  Samtal om hur infrastrukturen för bidrag i England ser ut. Relationen mellan bidragsgivare och aktörer, konstnärlig utveckling etc.

John Cobb, Konstnärlig ledare på Theatre sans Frontiere. Presentation av den tvåspråkiga teatern (språken är oftast engelska och franska eller spanska).
www.tsf.org.uk

Mark Calvert, regissör på Northern Stage samt ensemblen för The Little Detective Agency’ –årets julföreställning för barn 0-6 år på Northern Stage. Samtal kring repetitionsprocess och publik. 

Reading – med unga skådespelare från Northern Chaos. Repetition och samtal mellan dramatikerna och skådespelarena, Reading och samtal inför inbjuden publik,  och därefter med unga skribenter från New Writing Norths projekt Cocoo Young Writers.

Jim Beirne, CEO på Live Theatre och Paul James, Associate Director of Education . Samtal och rundtur på Live Theatre. Presentation om skrivprojekt som genomförts med både 8 och 13 åringar. Därefter premiär av I´m just saying – sex nyskrivna kortpjäser av sex 13-åringar.
www.live.org.uk

Föreställningar:
Radical Words, spoken word-föreställning på Northern Stage

The Blue boy av Margaret Wilkinson (producerad av New Writing North) på Northern Stage

I´m just saying på Live Theatre

 

Kommentarer inaktiverade.