Januari

Den 2 september 1990 skrev Sverige på FN:s Barnkonvention, vars grundtankar lyder: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat.

Artikel 31 säger: 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.

Håller Sverige vad vi har lovat? Hur ser barnkonventionens idéer ut omsatta till praktisk politik? Vilka krafter är det som styr? Och vems är ansvaret? Under 2012 bjuder Barnteaterakademin in tänkare och tyckare från olika läger, med olika kompetenser och erfarenheter. Till en blogg avsedd för reflektion och debatt om barn och kultur i vår tid, med Artikel 31 som utgångspunkt.

Förutom den konstnärliga upplevelsen i sig erbjuder konst och kultur en möjlighet till självspegling och igenkänning såväl som avståndstagande. Konstupplevelser kan ses som en plattform för den egna kreativiteten. Konsten ska ge nycklar till reflektion och analys och därmed erbjuda möjlighet att förhålla sig mediekritiskt och källkritiskt till omvärlden. Därmed är konst inte bara av ovärderligt existentiellt värde, utan också förutsättning för en levande demokrati.

Hittills har ingen av de stater som skrivit under barnkonventionen lyckats utjämna den sociala ojämlikheten, så att möjligheterna verkligen blir lika för alla. Skolan är den plats i det svenska samhället där alla vistas, oavsett kön, klass och etnicitet, och den har därför blivit en viktig kanal för det demokratiska projektet. Det har också under tid vuxit fram strukturer för produktion och spridande av barn- och ungdomskultur, på nationell, regional och kommunal nivå. I Göteborgs kommun fanns exempelvis till helt nyligen målet med en scenkonstupplevelse, ett museibesök och ett biobesök per skolelev och år.

Idag har det målet tagits bort. Skolan har fått en ny läroplan (LGR11). Skapande skola-satsningen omfattar sedan i fjol hela grundskolan. Västra Götalandsregionen har sett betydande nedskärningar på arrangörsnivå. Friskolereformen är en genomgripande förändring. Kort sagt: det rör på sig. Hur påverkar allt detta kulturens roll i skolan? Vad kan redan utläsas? Vad kan anas i spåkulan?

”Göteborg ska vara platsen för ett rikt och fritt kulturliv med mångfald och kvalitet. Kulturlivet ska därför vara inkluderande för alla oavsett sociala, ekonomiska och interkulturella samt fysiska förutsättningar”, säger Thomas Martinsson (mp), kulturnämndens ordförande i Göteborg i Programförklaringen för Barnkulturåret.

Ordet inkluderande ska här förstås i dubbel betydelse. Att alla oavsett härkomst och förutsättningar har rätt till lika stor tillgång till kultur, men också rätt att få sin verklighet synliggjord. Ingen ska behöva känna att hon aldrig får se sin sina livsvillkor gestaltade i en bok, på en teaterscen, i en film eller på TV. Ingen ska heller behöva bli definierad utifrån stereotypa gestaltningar av genus, etnicitet och religionstillhörighet.

Här väntar stort och spännande spaningsarbete: Hur väl lyckas konsten fånga sin samtid i all dess komplexitet och rörlighet? Barn lever i samma – inte alltid rosenskimrande – verklighet som vuxna. Ska konsten skydda barnen från denna verklighet, eller är det tvärtom konstens uppgift att tydliggöra livsvillkoren? Är det tabu att tala om fattigdom? Är det tabu att prata om religion? Har kulturarbetaren som skapar konst för barn ett större moraliskt ansvar än den som vänder sig till vuxna?

När man pratar om barnkultur är det lätt att begränsa det till konst och kultur producerad för barn, och insatser som görs för barns egna kreativitet. Men barnets kulturella kontext är givetvis mycket större än så. Det är YouTube-klipp och det är dataspel, det är stora reklamskyltar på stan, och musik i headsetet, det är logotyper och klädmärken, det är Bolibompa och Wild Kids men också en väldig massa annat på TV, och det är kanske farmors minnen från uppväxten i ett annat land.

Tänk om man för en dag fick bli barn igen och från morgon till kväll med barnets blick ta in alla tecken, bilder, berättelser som möblerar vår värld!

December 2012: Barnkulturåret går mot sitt slut. Kanske har debatter rasat. Kanske vet vi en smula mer om läroplaner och kulturpolitik. Kanske har ett och annat sagts om tävlingsprogrammen på TV. Kanske har vi försökt ringa in själva meningen med kultur. Kanske fått höra berättelser om vad konst kan ge oss långt bortom nyttan. Kanske har vi blivit förbannade eller ledsna eller glada och fyllda med kraft. Helt säkert kommer vi blicka tillbaka på ett år då kultur och konst för barn och unga sattes på dagordningen. I alla fall i Göteborg. I alla fall på den här bloggen…

Barnteaterakademins styrgrupp

genom

Anna Berg, dramaturg Regionteater Väst

Lisa Lindén, dramaturg och genusvetare

Kristina Ros, dramaturg Masthuggsteatern

Lisa Nowotny, projektledare Barnteaterakademin


3 kommentarer till Januari

  1. Lisa G skriver:

    Väl skrivet och en spännande ingång på vad detta års bloggande kan tänkas handla om!

  2. snowlyjam skriver:

    hello

  3. Hey there would you mind letting me know which webhost you’re utilizing? I’ve loaded your blog in 3 different internet browsers and I must say this blog loads a lot faster then most. Can you recommend a good web hosting provider at a fair price? Cheers, I appreciate it!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>